Det ringer från dolt nummer. Och trots att jag inte brukar så svarar jag ändå.
– Du behöver inte vara rädd, säger rösten. Det är bara jag.
Nu väntar ett vindlande samtal, ofta uppemot en timme långt. Det heliga berget Athos. Hemliga ortodoxa kapell djupt inne i Dalarnas urskogar. Längtan efter nåd och ljus. Att prata med Gustaf Norén är omtumlande. Vi hörs varannan månad eller så.
Första gången vi möttes var när jag intervjuade honom för Expressen. Det var under hösten 2015 och Gustaf befann sig i en brytningstid. Några månader tidigare hade han hoppat av bandet Mando Diao under stor uppståndelse. Nu väntade något annat, oklart vad. Vi promenerade genom Hagaparken. Han hade ett munspel med sig i fickan.
Vi började efter det stöta på varandra uppe i Dala-Floda under somrarna, där mina föräldrar har ett lantställe i närheten. Men det var efter att Gustaf hade gästat min podd Sökarna som något hände. Det fanns något vi delade, något intimt. Vi var inte bara andliga sökare, vi hade också båda drömt om att få tillhöra den stora världen, drömt om framgång, men blivit brända. Nu var vägen väglös, som Peter Halldorf brukar säga.
Till slut bestämde vi oss för att göra något tillsammans, vilket vi pratar om i dagens podd. Vi har valt att kalla det för “En dag på Berget” med underrubriken “Musiken och det heliga”. Det är en retreatdag i början av juli på retreatgården Berget utanför Rättvik, en plats som betytt mycket för oss båda.
Mer information om “En dag på Berget” hittar ni här!
